
Denna vecka har jag tittat lite närmre på den statistik som finns att tillgå gällande frilansarbete inom reklam, media och kultursektorn. Det har varit en mycket intressant resa helt klart som vi tror att du kommer ha glädje av. En hel del överraskninigar gömde sig bland tabeller och statistik…
1. Frilansare tjänar mindre än anställda men har mer fritid
I en undersökning* som nyligen utfördes med 3700 på heltid frilansande respondenter i sex kontinenter och 10 olika yrkesroller (se punkt 3 nedan) visade det sig att 43% av de tillfrågade ansåg sig tjäna mindre som frilansare än de gjort i tidigare anställningar. Ca 32,5 % ansåg sig däremot tjäna mer som frilans. (Resterande 24,5% hade inte tidigare arbetat heltid inom sin bransch). I samma undersökning* ansåg 49,7% att man inte arbetade mer som frilans och endast 25,8% ansåg att man arbetade mer. (24,5% hade inte tidigare arbetat heltid inom sin bransch.) Slutsatsen borde således bli att frilansare trots att han/hon tjänar mindre åtminstone tillbringar färre timmar på jobbet.
2. Mjukvaruutvecklaren tjänar bäst – Illustratören sämst
När man tittade på hur mycket frilansare tjänade per timme* i respektive yrkesroll kom man fram till följande topplista över genomsnittliga timpris (OBS perioder utan uppdrag inräknade):
1:a plats: Mjukvaruutvecklare/applikationsutvecklare (475 kr/timme exkl moms)
2:a plats: Fotograf (449 kr/timme exkl moms)
3:e plats: Projektledare (377 kr/timme exkl moms)
4:e plats: Videobearbetning/film (338 kr/timme exkl moms)
Delad 5:e plats: Grafisk Designer (319 kr/timme exkl moms)
Delad 5:e plats: Programmerare (319 kr/timme exkl moms)
6:e plats: 3D-animatör (312 kr/timme exkl moms)
7:e plats: Webbdesigner (299 kr/timme exkl moms)
8: plats: Skribent/copywriter (286 kr/timme exkl moms)
9: plats Illustratör (267 kr/timme exkl moms)
Huruvida du ska låta detta påverka ditt val av yrke är förstås klart tveksamt men siffrorna talar sitt tydliga språk och som alltid är det bäst att veta vad man ger sig in på innan man väljer yrke eller att frilansa före att söka en fast anställning.
3. Under 790 kr/timme är för lite betalt!
Vad är ett skäligt pris för frilanstjänster? Ja, varje yrkesroll har sina specifika prisnivåer men enligt Svenska journalistförbundets ”Frilansrekommendation” avsedd för journalister (inkl fotografer, skribenter och filmare) som regelmässigt eller tillfälligt utför frilansuppdrag för, och på frilansbasis levererar material till massmedier, anses 790 kr/timme vara lägsta rekommenderade frilansarvode för den som innehar F-skattsedel. Arvode skall dessutom alltid utgå för minst två timmar, dvs 1 580 kr och Arvode för hel dag skall lyda på åtta timmar, alltså 6 320 kronor. Uppdrag som är återkommande eller sträcker sig över längre tid arvoderas från och med sjätte dagen med lägst 5 060 kronor och rekommenderade lägsta arvoden inkluderar sociala avgifter och semesterersättning.
Om du som frilansande journalist inte endast innehar A-skattsedel blir rekommenderat arvode per timme istället 530 kr, arvode för 2 timmar 1060 kr och för en vecka 4240 kr. Uppdrag som är återkommande eller sträcker sig över längre tid arvoderas från och med sjätte dagen med lägst 3 400 kronor. Sociala avgifter ska erläggas och skatt ska dras av uppdragsgivaren.
För uppdragsgivare som inte omfattas av frilansavtal höjs arvodet, för att inkludera semesterersättning, med 13 procent.
Ersättning för arkivbilder skall ligga mellan 1 320 – 5010 kronor per bild. Priset skall påverkas av bildens aktualitet och hur bilden används. Det priset inkluderar då även sociala avgifter. Om det krävs tid som går åt för bearbetning, scanning, CD-lagring och liknande skall detta debiteras efter tidsåtgång med timarvode enligt ovan.
4. Den frilans som blir sjuk kan leva farligt
Statistiken visar att det som frilans är extra viktigt att se till att man har ett bra försäkringsskydd. De dryga 30% som du betalar in i sociala avgifter täcker endast sjukpenning och statlig pension. Det finns alltså stora risker för inkomstbortfall för den som blir sjuk en längre tid. Tyvärr leder detta ofta till att den sjuke frestas att arbeta trots sjukdomen eller inte vågar ta den tid som kan krävas för nödvändig rehabilitering efter en skada eller sjukdom. Journalistförbundets servicebolag har tagit fram ett bra försäkringspaket som du kan ha glädje av och det finns även länkar till andra organisationer för dig som är verksam inom andra områden som frilans i vår länksamling för entreprenörer som du hittar i vårt artikelarkiv. Ta tiden att se över detta så fort du kan om du inte redan gjort det. It’s better to be safe than sorry.
5. Behöver du stämpla kan du riskera att din firma måste läggas ned
De förhöjda avgifterna för landets a-kassor gör att även vissa egenföretagare väljer att gå ur eller inte gå med när de startar upp ett eget företag. Det är inte att rekommendera. Som frilans har du precis som andra företagare rätt till A-kassa men du bör välja en A-kassa som ger dig bästa möjliga ersättning om du skulle bli arbetslös. Särskilt viktigt för dig som är egen är att du måste låta ditt företag ”vila” helt under den period du ”stämplar”. Kruxet är att om du åter får igång verksamheten tillåter inte dagens system att du får ytterligare någon svacka i försäljningen. Då tvingas du lägga ned företaget permanent. Se till att hålla en nära och öppen dialog med din A-kassa innan du fattar ett beslut som kan påverka dina möjligheter att försörja dig som frilans under år framöver.
6. Efterfrågan på tjänster inom ”kulturbranscherna” ökar och egenföretagande blir vanligare framöver
Sysselsättningen inom de sk kulturbranscherna (reklam, media, kultur och underhållning) har ökat dramatiskt under de senaste två åren. AMS bedömning är att det kan röra sig om en ökning med ca 5000-6000 personer totalt. Av dessa är ca hälften anställda och hälften egenföretagare av olika slag men trenden som råder just nu är att antalet egenföretagare ökar medan antalet anställda minskar. Ökningen av egenföretagare ligger just nu på mellan 10-15 procent per år. Utvecklingen förklaras bla av att det blir alltmer vanligt att arbeta i projektform och uppdragsform på sätt som gör egenföretagande arbetskraft mer lämplig – mao något mycket positivt för den som väljer frilansarbete före anställning.
7. Den typiska entreprenören är fortfarande man men inte svenskfödd
Egenföretagande i allmänhet är vanligare bland män än kvinnor varför den rådande utvecklingen i större utsträckning gynnar männen. Bland männen är så gott som ca var fjärde man egenföretagare medan det bland kvinnorna endast rör sig om var femte. Intressant att se i AMS statistik var också att egenföretagande också är vanligare bland utlandsfödda än svenskfödda (27% resp 22% av totalen). Den ”svenska” kulturen verkar alltså fortfarande ha en hel del att lära vad gäller entreprenörsskap kontra andra länder. Ironiskt nog visade det sig dock att det bland de utlandsfödda är ännu fler män än kvinnor som driver eget.
8. Uppdrag läggs ut på andra företag i ökad omfattning
Just nu pågår det en kontinuerlig utveckling mot att lägga ut tjänster och uppdrag på andra företag. Detta är något som kommit fram i Arbetsförmedlingen Kultur’s intervjuundersökningar. Ca 40 av de tillfrågade företagen anser att de i större utstrckning än tidigare kommer att lägga ut uppdrag på andra företag under den kommande tolvmånadersperioden, något som borde gynna dig som är eller funderar på att starta eget eller att bli frilans.
9. Företagen vet inte att du finns
En mycket intressant slutsats som AMS kommit fram till i sin senaste undersökning av kulturarbetsmarknaden var att man i företag med mindre än 50 anställda har ett stort behov att anställa som man inte gör något åt av den enkla anledning att arbetsgivaren inte tror att de kan hitta någon som kan utföra rollen på ett adekvat sätt. Att hitta rätt arbetskraft anses helt enkelt för svårt vilket än en gång påvisar vikten av att aktivt bygga upp och förvalta ett kontaktnät direkt på företagen, både för frilansare och de som söker fast anställning. Det är alltså bristen på en fungerande matchningprocess som sätter käppar i hjulet [vilken tur att detta finns här på Lancetown
red. anm.]. De som söker uppdrag måste bli bättre på att ta direkt kontakt med de företag hos/med vilka man vill jobba. Det som främst efterfrågas i dessa vakanser är arbetskraft som besitter djupa och specialiserade kunskaper eller har både djup och bred kompetens inom ett område.
10. Arbetslösheten har fallit med 20 % det senaste året
Man kan tycka vad man vill om regeringens arbetsmarknadspolitik men arbetslösheten har faktiskt fallit med 20 % det senaste året inom kulturbranscherna (och med 14 % för hela Arbetsförmedlingen räknat) och räknar man dessutom med sk arbetsmarknadspolitiska insatser rör det sig om hela 34 % (motsvarandes 22 % för hela AF). Siffrorna bådar i alla fall gott inför framtiden för oss inom reklam, media och kultur även om arbetslösheten förväntas tillta i den rådande lågkonjunkturen.
Källor: The Freelance Statistics Report, Svenska Journalistförbundet, Servicebolaget, AMS/Arbetsförmedlingen Kulturprognos 2008.
Sammanställning: George Samuelson
Postat i Frilans, Reklam, och Media
Etiketter: frilans, frilansa, Frilansare, karriär, Lancetown.com, starta eget